Gården

Här på gården springer det omkring diverse människor. Vissa kallar dem konstiga, vissa kallar dem udda och vissa för roliga. Men för mig är dom helt enkelt TOPPEN!

Vi har min farmor som mest jobbar (ja, även fast hon egentligen är en glad pensionär), sköter barnbarn eller springer på bingo. Hon är sällan runt hästarna men håller dock utkik och har koll på alla nyheter som har dem att göra. Morgonpigg som hon är så går hon upp på morgonkvisten och spejar på dem genom kikaren från sovrumsfönstret. Är det något som ser annorlunda ut från dagen innan ringer hon runt till alla närvarande människor på gården och berättar det.

Pappa eller Hasse som många känner honom som är den som styr och ställer här han har koll på maskinerna och kan lite av allt en riktig "handy man".

Mamma även kallad Kicki av dom som inte är hennes barn. Är nog den som håller koll på alla här vart de är och vad dom gör hon vet nästan allt, iallafall mycket. Hon tillsammans med Lisa Bergmark håller i spakarna från marken.  De är jäkligt duktiga på att mocka.

Jag och Amanda är dom som rider hästarna och tar hand om dem. Amanda är ägare till det lilla fux stoet Stina från Vindäng. Andreas och Timmy är de som är mest ointresserad av hästarna och gården men de ställe upp när ingen annan kan.

Alla här är helt fantastiska människor som man blir otroligt glad av att umgås med.

/Linn

Hej,

Kan börja med att säga att jag är helt värdelöst på att blogga men jag har lovat Linn att göra lite inlägg nu och då. Amanda är mitt namn och jag har min häst "Stina från vindäng" inhyrd här på Linsgård.

Ett fux sto född 2006 efter Glókóllur frá pverá, mest troligt 5gångare med lovande gångarter.

Mitt mål med min ridning är att utvecklas så mycket som de är möjligt och försöka kvala till SM, Men de är lång väg dit och mycket träning behövs. 

Jag går barn och fritidsprogrammet på gymnasiet, och har special idrott ridning 2gånger i veckan som jag tränar för instruktör i både hoppning och dressyr.

Håller på att sätta igång en av Linns hästar också "Mossan", Så jag har fullt upp efter skoldagarna. 

Men mer om mig kommer upp på hemsidan när den är klar. 

Bjuder  på en bild på mig och Stina som fotades när jag red för G.Einarsson "gummi".

Foto: Pernilla Näslund

 

/ Amanda Bergmark

Kurs helg som gav minuter i himlen

Hej!

Jag har varit på en helt fantastisk kurs för Johan Häggberg i helgen.
Blöndal som är min trogne följeslagare på vad alla höstens kurser har bjudit på var såklart med nu också. Vi har under hösten försökt hitta en smart väg till att träna i en bra arbetsform. Själv har jag tyckt att det vissa dagar fungerat väldigt bra för oss men det blev jag under helgen snabbt varse om att så var inte fallet, det var snarare mer åt en "okej" arbetsform.

Helgen bestod mest på volter och att verkligen få igenom övningarna otroligt nyttigt både psykiskt och fysiskt må jag säga. När han väl höjde ryggen kändes det som att han växte 2dm.


Sista passet på söndagen fick jag honom att hålla en fin avslappnad arbetsform på raktspår! Han kändes bättre än han någonsin varit. Det var det närmaste jag har kommit en VM häst vilken underbar känsla. Jag njöt varje sekund.

Nu är det bara att fortsätta träna på allt man har lärt sig.

/Linn

Min häst är lustig.

Han, eller vi (det är ju aldrig fel på hästen utan endast på ryttaren) har problem med att hitta en bra arbetsform. Så jag surfade runt lite på nätet och hittade att många använder gramantyglar. Sagt och gjort jag tog på honom ett par gramantyglar och vad gör han? jo han höjer ryggen sänker hals och huvud utan att jag ens rört gramantygel över huvudtaget, den bara hänger där.

Under hela ridpasset utförde han det jag bad honom om exemplariskt han bråkade inte ett dugg med mig. Så då är frågan är psykiskt det här med gramantygeln för mig eller hästen? Jag skulle nog tro båda. Enligt mig kändes det som att jag rätade mer på ryggen sög in magen mer än vanligt och kanske jag då fick en bättre ridstil?

I fortsättningen tror jag att jag hänger på honom gramantygeln inför alla ridpass. Den gör ju ingen skada om den bara hänger där. Så får jag succesivt plocka bort den när det känns helt stabil både för mig och min vackre springare.

/Linn

ÖKA STEGLÄNGDEN!

Hej!

Red kurs förra helgen och pratade då lite om gångarts kvalité. Men kruxet var att vi aldrig kom till hur tusan man tränade det. Det kan också vara så att min hjärna inte hängde med när det väl kom.

De övningar jag själv känner till är ju att succesivt öka mellanrummet mellan bommar, men jag som då inte har en ridbana eller ett ridhus att rida i ska då göra mina försök på en åker. Vilket ofta resulterat i att min inte så travstarka häst med sin inte så travstarka ryttare mest fummlar runt i blindo bland tuvorna.

Så innan jag då skaffat mig ett personligt gym för mig och min häst så ska jag då klura på hur jag ska få igenom det jag vill men ändå inte ha en ridbana.

Jag söker frenetiskt olika tips på nätet och genom goda vänner som inte innehåller orden av bommar och ridbanor. Det är dock rätt svårt men jag tror mig kanske ha en lösning. Intervall träning i skritt, trav och tölt. tror dock att jag håller mig till skritten här i början för att kunna hålla koll på både min och hästens kropp.

                           Det här blir väl nästan steg eller?   

/Linn

Ny hemsida, ny blogg, nya möjligheter eller?

Nej inte direkt va. Jag är nog den mest oaktiva bloggaren som finns dock ska jag nu göra ett nytt försök till att underhålla de som känner för att läsa.

Jag ska nu se om jag minns det gångna året för att få till en kort resume.

Januari: Jag fyllde givetvis år då YIPPI!!
Igångsättningen av hästarna efter deras (och mitt) jullov började. Þöll som fölat sommaren innan hade fortfarande sitt föl kvar vid sidan, men fick då och då komma ut på tur när Emelie kände suget efter de små lurviga varelserna. Under dessa turer fick Móeiður (Mossan) agera plastmamma.

Februari: Aleiga, kördes till Åsa på Västanåmarka gård för att få leka med jämnåriga och så att Þölls träning kunde komma igång på riktigt.

Mars: -

April: Det var 3 dagars kurs för Atli Gudmundsson, Jag red då Hrim från Lindeberg vi tränade övningar för att få en bra överlinje. Trav på små volter med höjd rygg huvud,hals famåt nedåt. Jag kan säga att det behövdes ingen alkohol för att gå vingligt efter den kursen.'

Emma lånade hem min Þöll som gjort stora framsteg i träningen under feb-mars för att kunna få prova på tävlingsbanan.

Jag åkte några dagar till Göteborg med klassen för att studera trädgårdar men jag tror vi studerade mest på Liseberg dock inte blommor och gröna ytor.

Maj: Slutspurten i skolan innan studenten. Emma ställde upp på Vindurs vårtävling på Þöll och fick fantastiska poäng på första tävlingen. Som gav en 1:a placering i T8 och en 2:a placering i V5.

Juni: Jag agerade domare på Västanåmarkas gårds tävling för ridskolans elever. En trevlig dag med glada förvantansfulla och nervösa barn.

OCH JAG TOG STUDENTEN!

Mossan går på betäckning hos Blöndal
Vi fick hit stoet Stina som skulle stå på sommarvila efter inridning här.
Jag får jobb på Hemtjänst Väst i Umeå kommun.

Juli: Hästarnas träning rullar på Blöndal har varit igång nästan hela sommaren. Kurs för Johan Häggberg på Grönåkersfarm. Jag fick nya värdefulla tips på hur man kan göra träningen mer varierad, stort lyft för mig och Blöndal kursen ger mig ny blodad tand.

Augusti: Tracklar på dag ut och dag in så svetten lackar med Johans tips och jag tycker att Blöndal nästan ser ut som en ny häst. I slutet av månaden hade jag bokat in kurs för Eyjolfur, WOW vilken man. Han ser och hör ALLT. Kommer hem med fler övningar och de ovanor man ofta börjar med mellan kurserna är som bortblåsta (tills om 3-4 veckor då de kommer smygandes igen.) 
Stina flyttar in permanent.

September: Birkdagen med clinic för Gudmundur "Gummi Einarsson, Jag red Blöndal i pass för första gången på 4 år känslan var obeskrivlig. Mammas komentar var "Vad är det med dig och pass?" Men det är inte passen i sig utan passen med Blöndal, min och Blöndals pass tillsammans. Jag tror mitt leende var lika brett som ansiktet. Varma tårar av lycka tryckte innanför ögonlocken. Just det här momentet tror jag har varit spärren som gjort att jag inte kunnat förmå mig att träna och pressa honom lika hårt som jag borde. Efter det här släppte hämningarna men jag kände även på Blöndal att det var som en lättnad att få springa i sin favoritgångart igen.
Nu börjar vi om med det som slutade för 3 år sedan, tjatet han testar någon gång om sender som att fråga "är det pass nu?" Jag får vara sten hård med honom att han inte får lägga sig i pass varje gång han frågar.

Oktober: Red för Malin Schön där jag fick fila på min egen ridstil vilket var otroligt nyttigt. Alla olater man läggar till när man inte rider konternueligt för instruktör är ju skrämmande.

November: Nu här i november så har jag en kommande Johan häggberg kurs som jag ser fram emot. Blöndal är väl inte i en superkondition men vi ska göra vårt bästa. Ingemar Granberg har varit här två gånger och kollat igenom hela Blöndal och behandlat honom.

Det där var min version av en "kort resume" haha. Jag har säkert utelämnat en del saker men det är minnet som spökar.

Undra om man kan bli glömsk av att umgås med senila?


/Linn